French Baroque Era Painter, 1661-1722 director of the French Royal Academy and principal painter of Louis XV. He illustrated many literary works, including editions of Moliere's plays, and was himself a prolific dramatist. Coypel wrote one fairy tale, Agla ou Nabotine (Agla or Little One?), published posthumously in 1779. Coypel weaves several traditional fairy tale motifs into the story of a benevolent fairy who tests the kindness and sincerity of an ugly little girl whose virtue is eventually rewarded with beauty and the love of a handsome young man.   Related Paintings of COYPEL, Antoine :. | Le Jour du Grand Prix | Portrait of Charles Benvignat, | ljusinterior fran dalarna- vid lampan | Past and Present No 1 | Stonehenge. |
Related Artists:
Henry Inman
American Painter, 1801-1846,was an American portrait, genre, and landscape painter.He was born at Utica, N. Y., October 20, 1801, and was for seven years an apprentice pupil of John Wesley Jarvis in New York City. He was the first vice president of the National Academy of Design. He excelled in portrait painting, but was less careful in genre pictures. Among his landscapes are "Rydal Falls, England," "October Afternoon," and "Ruins of Brambletye." His genre subjects include "Rip Van Winkle," "The News Boy," and "Boyhood of Washington;" his portraits, those of Henry Rutgers and Fitz-Greene Halleck in the New York Historical Society, of Bishop White, Chief Justices Marshall and Nelson, Jacob Barker, William Wirt, Audubon, DeWitt Clinton, Martin Van Buren, and William H. Seward.
carle vernet
Antoine Charles Horace Vernet aka. Carle Vernet (14 August 1758 - 17 November 1835) was a French painter, the youngest child of Claude Joseph Vernet, and the father of Horace Vernet. The Battle of Wagram; colored litho by Carle Vernet and Jacques SwebachBorn in Bordeaux, Vernet was a pupil of his father and of Nicolas-Bernard Lepicie. Strangely, after winning the grand prix (1782), his father had to recall him back from Rome to France to prevent him from entering a monastery. In his Triumph of Paulus Aemilius, he broke with tradition and drew the horse with the forms he had learnt from nature in stables and riding-schools. His hunting-pieces, races, landscapes, and work as a lithographer were also very popular. Carle's sister was executed by the guillotine during the Revolution. After this, he gave up art. When he again began to produce under the French Directory (1795 - 1799) , his style had changed radically. He started drawing in minute detail battles and campaigns to glorify Napoleon. His drawings of Napoleon's Italian campaign won acclaim as did the Battle of Marengo, and for his Morning of Austerlitz Napoleon awarded him the Legion of Honour. Louis XVIII of France awarded him the Order of Saint Michael.
tidemand
Tidemand kom vid 17 års ålder till Köpenhamns konstakademi, studerade där i fem år, tänkte sedan utbilda sig till historiemålare i Munchen, men valde i stället på en kamrats råd Dusseldorf till studieort och reste dit 1837. Han blev elev av Theodor Hildebrandt, men tog tidigare intryck av Carl Friedrich Lessings relativt realistiska historiemåleri. Hans första större målning behandlade ett svenskt ämne, Gustaf Vasa talar till dalkarlarna vid Mora (1841). Målningen inköptes av Rhens och Westfalens konstförening samt förskaffade Tidemand ett resestipendium från Norge och beställning på en altartavla till Vor Freisers kirke i Kristiania. Han reste sedan till Munchen och Italien, återvände till Norge på ett kort besök sommaren 1842, gjorde en studieresa i fjälltrakterna för att samla material till en påtänkt fosterländsk historiemålning, men kom nu till klarhet över sitt mål. Han ville, som han själv yttrat, skildra detta kraftiga naturfolks karaktär seder och vanor. Hans första tavla i detta syfte var Sagoberätterskan 1844, inköptes av drottning Josefina och förskaffade konstnären medlemskap av svenska konstakademien. Efter nya studieresor i Norge målade han Söndagskväll i Hardanger köptes av Oscar I, på slottet i Kristiania och Gudstjänst i en landskyrka. Han bosatte sig 1845 på allvar i Dusseldorf och vann snart ett namn genom de norska bondelivsbilderna. Samma år målade Tidemand i samarbete med Hans Fredrik Gude den romantiska Brudefärden i Hardanger. Revolutionsoroligheterna hade vid denna tid drivit de norske konstnärerna hem till Norge, och det såg ut, som skulle konsten nu bli rotfäst i hemlandet. Impulsen till en nationell konst gavs, men då lugn åter inträdde, återvände konstnärerna till utlandet. Under de närmaste åren målade Tidemand för det av Oscar I uppförda lilla lustslottet Oskarshal, som pryddes av uteslutande norska konstverk, serien Norskt bondeliv. Hans sista arbete var förstudier till en aldrig utförd historiemålning, Kristian IV grundlägger Kristiania, beställd av Oscar II. Tidemand skapade även tre altartavlor. I samarbete med Gude målade han Afton på Kröderen (1849), Ljustring (1850), Likfärd på Sognefjorden (1853), Fiskare i fara (1859), med Sophus Jacobsen Lappar på renjakt (1873) och med Morten M??ller Sinclairs landstigning i Romsdalen (1875). Han blev av sin samtid hyllad som Norges främsta representativa konstnär. Hans betydelse ligger i att han i sin konst gav uttryck åt det nationella uppvaknandet i sitt hemland. På samma gång föreställde han det norska folket för den stora allmänheten i utlandet. I Tyskland betraktades han som en av de främsta representanter i samtidens konst. Han fick många utmärkelser såväl i Tyskland som i Paris och i England, och hans arbeten såldes till höga pris. Sina mest omtyckta målningar upprepade han med tillhjälp av flera medhjälpare gång på gång, några i ända till 12 exemplar. Många av hans arbeten är återgivna i kopparstick och litografi. L. Dietrichson utgav Adolph Tidemand, hans liv og hans værker (2 delar, 1878-79).